Unionen

Medlemsländer

Ketyria
Taskilijen
Karlheim
Viidmark
Perodien
Ketala(Omstritt)

Historia

Unionen fick sin egentliga början vid massakern i Kriberg. Där Júhan Intari beordrade den omedelbara avrättningen av de som samlats i protest utanför hans palats i Kriberg. Redan innan detta hade dock flera representanter från länderna Ketyria, Perodien och Karlheim träffats och diskuterat Imperiets sätt att styra kontinenten. Dessa möten skedde i största möjliga hemlighet och endast en handfull personer visste överhuvudtaget om att de existerade. Det enda man vet är att kort efter att dessa möten sägs ha ägt rum så startade revolutionen vid Kribergs Palatset.

Perodiens ledare, och en av Unionens grundare, Alexander Wujek var frontmannen för Unionens revolution. I början utav Unionens grundande hölls det mycket små och hemlighetsfulla samlingar med personer som revolutionens ledare kände att de kunde lita på. Dessa samlingar blev större och Unionens budskap spred sig fort och samlade många följare runt om i Perodien och Viidmark. När tiden tillslut var kommen så ansamlades hela Unionens nyblivna armé vid Raktápasset, på gränsen till Ursardia. Alexander Wujek hade nu lyckats samla trupper ifrån hela den norra kontinenten. Taskiljien, Ketyria, Perodien, Viidmark, till och med en liten trupp från det bergiga området Karlheim.

År 487 i den Fjärde eran var början på ett krig som markerade en stor förändring i Sancteras historia. Ketyria, Perodien, Viidmark, Taskiljien och Karlheim lyckades vinnna efter ett knappt decennium detta krig genom en ny typ av taktik som inte tidigare använts i på Sanctera. Istället för att möta Imperiets, uppenbarligen, hotfulla och betydligt mycket större armé i strid på öppet fält, så valde Unionens trupper att anfalla Imperiets handelsrutter och kommunikationsrutter mellan de olika trupperna. Unionen vann kriget genom att ha information som Imperiet inte hade. Var Imperiets trupper befann sig, vad de behövde och vad trupperna i de olika lägren behövde.

Under följande decennier så varade en fred och vapenvila över Sanctera. Unionen var under denna tid i full gång med att avgöra hur deras nybildade rike skulle styras. Det var vid denna punkt som Ketyria tog sin stora plats i Unionens historia. Under de möten som skulle avgöra hur Unionen skulle styras så lade Ketyrias dåvarande ledare, Sorakh Vågsång, fram förslaget om att Unionen inte skulle styras helt utav folket, men inte heller av en person som ärver sin plats som ledare. Sorakh föreslog att Unionen skulle ha ett råd, ett Parlament som han kallade det, där folket valde in de som de trodde skulle vara bäst lämpade för att leda riket.

Det första valet på detta viset hölls år 498 i den Fjärde eran. I detta val var inte hela befolkningen i Unionen inblandad, utan endast ett valt antal från de olika områdena. Detta för att göra det första valet enklare att genomföra. Detta val vann Sorakh Vågsång utan något som helst motstånd. Av de ungefär 2500 rösterna så lades 2100 på Sorakh. Ingenting i detta val var oväntat och segern mottogs väldigt gott och väl utav folket. Efter valet så följde ett antal möten med resten utav Parlamentet för att besluta om hur Unionen skulle styras i framtiden.

Man kom under det mötena fram till att det enklaste och effektivaste sättet att styra ett så stort rika skulle vara att folket väljer medlemmarna i parlamentet i ett val men att valet av Storminister, ledare i parlamentet, skedde utav det nyligen valda Parlamentet. Under de kommande årtionden satt Sorakh som Storminister för Unionen. Han blev omvald år efter år och var otroligt populär bland folket.

Under Sorakhs sista tid i livet så började det ryktas om att ett Andra krig skulle komma. Denna gången kom ryktena och viskningarna från skärgårdsprovinsen Ketala som ligger söder om Ketyria. Ketyrias utsatta ledare från Imperiets huvudstad hade under en tid utnyttjat sin makt till sin personliga vinning. Detta var inte alls populärt hos Ketalas befolkning. Flera byar skickade brev till Ketyrias huvudsäte och bad Unionen om hjälp. Efter en tids korrespondans med olika byar i Ketala bestämde sig Unionen för att hjälpa sina landsgrannar ifrån Imperiets grepp.

Unionen började med samma typ av krigsföring som de är vana vid. De samlade befolkningarna från de byar de kommunicerat med och startade ännu en revolution. Skillnaden den här gången var att hela Ketala var inte enat emot Imperiet. En hel del av befolkningen var fullt nöjd med sitt Imperialistiska styre. Unionen fick svårt att ta landet med endast en revolution och satte snart in de flesta av sina samlade trupper från Taskiljien, Ketyria och Perodien. Unionens trupper, speciellt Ketyrierna, var betydligt mer vana än Imperiets trupper vid den terräng som är Ketala. Ketala består till stort sätt bara utav sund, öar och vikar, vilket är svårframkomlig terräng för en stor armé, men väldigt effektiv terräng för mindre trupper. Detta var till Unionens fördel.

En oväntad trupp stod dock på Imperiets sida. De hyrde in en stor mängd infanteri trupper ifrån svartblodsfortet Nam Kûtoz. Trupperna från Nam Kûtoz är ökända för sin tålighet och framför allt sina numera ganska avancerade kroppsmodifikationer. De små svartbloden har börjat experimentera på sina större kusiner med implantat som gör dem mer tåliga i strid. De blev i stort sett vandrande stridsmaskiner. Detta hade varit nog för att få vilken armé som helst att dra sig ur striden. Men i detta fall visste Unionen att Nam Kûtoz trupper inte skulle stå sig i en strid i den här terrängen.

Unionen gjorde en stor satsning på att ta ut Nam Kûtoz trupper från striden så fort som möjligt, och lyckades med detta väldigt fort och Nam Kûtoz drog sig ur striden tillslut. Kvar stod Imperiet med trupper som inte alls var vana att slåss i den typen av terräng och var tillslut starkt underlägsna Unionens trupper som sakta men säkert enade sig med Ketalas trupper mer och mer. År 547 i den Fjärde eran fick det Andra kriget sitt slut. Imperiet drog sig plötsligt ut ur Ketala och förklarade sig besegrade i ett brev till Ketyrias huvudsäte.

I dagsläget är Unionen ett rike som fortfarande hittar sig själv. Mycket är under diskussion men med tanke på att folket väljer ledarna för landet så är det ett väldigt nöjt land med mycket frihet men också hårda lagar som folket, oftast, håller med om. Vapenvilan med Imperiet har nu varat i snart 50 år och Unionen frodas mer än någonsin

Samhälle

Unionens samhälle strävar efter ett så jämlikt samhälle som möjligt. Där de rika och de fattiga ska kunna umgås och talas vid under samma tak och ha samma rösträtt. Röstningen i valen går till så att varje stad och by blir besökt utav en så kallad ”Insamlare”. Insamlaren besöker byn och samlar in röster från byns befolkning på lappar som han själv har med sig, med Unionens sigill på. Han reser sedan vidare till nästa by och samlar in lappar där. Vem som helst kan bli inröstad i Parlamentet. Parlamentet röstar sedan fram Unionens Storminister under de första mötet de nya Parlamentet har. Så Folket röstar faktiskt inte fram ledaren, utan Parlamentet som i sin tur röstar fram en frontfigur och ledare för sig.

Rättssystemet i Unionen skiljer sig inte mycket ifrån det i Imperiet med undantag för en typ av Jury. I alla städer och byar i Unionen finns en av byn själv utsedd Lagman som håller ordning. När någon åtalas för ett brott är han eller hon alltid berättigad till en regelrätt domstol. I denna domstol agerar lagmannen domare, men inte anklagare och försvarare eller utredare. Detta gör den åtalade själv eller någon han eller hon väljer att föra hans eller hennes talan. En jury är även närvarande under rättegången och ger i slutet sin enade åsikt till Lagmannen och han gör sedan sitt beslut. Lagmannens beslut kan inte ifrågasättas om inte hela juryn står enade mot det.

Handeln i Unionen är relativt fri. Vem som helst får sälja och köpa i stort sett vad som helst. För att inneha vapen behövs ingen licens av någon form utan det kan köpas fritt. Alla i Unionen betalar en relativt liten skatt till Unionen, men detta görs en gång i månaden då en Skatteinsamlare kommer till Staden eller byn för att samla in skatten. De som driver handel har ingen speciell skatt utan alla invånare betalar samma del skatt.

Kultur

Kulturen i Unionen har frodats något enormt sedan de olika rikena enade sig. Musik, konst och arkitektur har verkligen spridit sig och slagit rot runtom i Unionen. Att stöta på resande trubadurer, konstnärer eller underhållare. Precis som i Imperiet så är kulturen relativt spridd på grund utav de otroliga avstånden i riket.

Skillnaden mellan rik och fattig i Unionen är stor, men inte lika märkbar som den i Imperiet. Här har alla samma talan och det är inte helt ovanligt att se de rika språkas med de mindre lyckligt lottade i de stora städerna och flera utav Adelssläkterna i Unionen har tagit sig an att betala och sponsra konstnärer och skulptörer, och har därmed blivit så kallade mecenater.

Efter Ångrevolutionen har även vetenskapen frodats i Unionen. Inte i lika stor utsträckning bland adeln som i Imperiet men betydligt mycket mer hos akademikerna. Det har öppnats upp flera Universitet och akademier som fokuserar på den nyfunna teknologin och förfinar den till minsta lilla detalj. En Akademi, Lotus Maxia, har fokuserat sin forskning mycket kring Magins teknologiska användning. Detta medför stor diskussion då magin är såpass fruktad och outforskad utav stora delar av världen.

Kläder, föremål, utseende

Unionens kultur är en ganska spridd historia och likaså dess kläder, föremål och utseende. En gemensam nämnare är att stora delar av Unionen ligger långt i norr och således är varma kläder och pälsar populärt bland samtliga invånare i stort sätt. I bland annat Karlheim är pälsar och ben av olika slag en symbol för makt och rikedom medan i Ketyria och Perodien så är ett så kallat ”Fickur” en symbol för makt och rikedom. Detta för dess delikata utseende och sätt att läsa tiden på.

Teknologi är inte en lika stor maktsymbol i Unionen som den är i Imperiet. Detta mycket på grund av Imperiets influens från de två Svartblodsforten som befinner sig innanför deras gränser.

Militärmakt

Unionens militär är betydligt mindre och framförallt mycket underdisciplinerad jämfört med Imperiet. De samlar sina trupper bland de som vill slåss i byar och städer runt ikring. Detta leder till att deras arméer är otränade och agerar mest på instinkt men det leder också till att deras armé slåss för sin sak och inte för någon annans. Det leder i sin tur till att de väldigt sällan ger upp och retirerar

Unionen har ett utmärkande drag i sin militärmakt och det är dess sätt att driva krig. Istället för att möta sin fiende i direkta slag så ger sig Unionen på deras fiende i sina läger i små trupper. De anfaller i liten trupp och ställer till problem i både transport och levnadsväg för trupperna de möter. Detta sker på olika sätt varje gång men några exempel är att bränna broar, överge gårdar och bränna säden och anfalla den motsatta arméns kommunikationsrutter och handelsrutter.

Att spela Unionsmedborgare

Unionen är ett fruktansvärt jämställt och bra samhälle i grunden. Men det betyder inte att det inte finns problem i samhället. Att spela Unions Med borgare kan ske på flera sätt. Ett utmärkande drag är att de flesta som är medborgare i Unionen är väldigt stolta över detta och ser sig oftast som någon form av frihetskämpar om de har varit aktiva i krigen.

Inspirationskällor för Unionen

Stormcloaks i The Elder Scrolls V: Skyrim Gallerna i sitt motstånd mot Kejsardömet Rom Rebellerna i filmserien Star Wars